klacken
Lätt något av det bästa med kvällen var nog att träffa Erica och få umgås med henne igen, som på den gamla goda tiden
Klacken party 2018 stod för lördagens underhållning. Och största dragplåstret , för min del, var nog Chris Kläfford. Vilken röst den killen har alltså! Jag och M hade en barnfri kväll medan Alva fick kvalitetstid med fammo och faffa. Så välbehövligt med egentid även om det alltid känns konstigt att vara borta från lilla bebisen, som snart inte börjar vara så liten bebis längre.
En sån rolig kväll jag hade! Sedan kan man ju inte klaga på det faktum att Klacken alltid, och då menar jag alltid, drar till sig en hel massa folk. Bekanta och obekanta. Det finns alltid någon att prata med, vilket i sin tur gör det fullt möjligt att helt missa artisterna. Av den orsaken har jag enbart bilder av Chris, resten av artistensemblen har jag nämligen inte lyssnat aktivt på. Synd men så kan det gå. Till råga på det andra var vädret on top, inte för varmt och inte för kallt. Alldeles lagom med jacka på. Visst hade det kunnat vara varmare men då hade det nästan varit för bra. Litet uns av finsk sommar är tydligen ett måste, bara så att man inte kan få för sig att vi bor någon annanstans.