Hur man..
Att vara hemmaförälder har både sina för- och nackdelar när det kommer till kläder. Jag behöver aldrig tänka speciellt mycket på hur jag klär mig, vilket är väldigt skönt. Allt får vara i en enda röra utan att jag varken behöver känna mig underklädd, fel eller något liknande. Det är ofta enkelt, bekvämt och inte så stor skillnad på material eller färgval. Det är ju bara ett lager på kroppen liksom och funktionen är viktigare än utseendet. Den delen är jag helt enig med. Men då kommer vi ju till den dagen när kläderna faktiskt "behöver" var något annat än funktionsdugliga. När en faktiskt vill att funktionen och utseendet ska samarbeta. Vad gör en då? När allt resulterar i att det bara känns fel.
Mode har aldrig varit min grej. Jag är för bekväm till tycke och smak samt för obekväm i min egna kropp för att ta till mig mycket av det som modet för med sig. Crop tops, low waist, cut out och allt sådant passar ej i mina ögon denna mammakropp. Tror inte jag skulle klara mig helskinnad ur dem heller. Det är jag för old fashioned för. Lite för frusen också. Varför medvetet ha ett par hål i sidorna på en klänning eller magen bar? En ska inte ha några valkar här eller lös hud där för att det ska se snyggt ut. Och gud förbjude post-amningsbröst. Stilrena kavajer och klänningar utan bh eller what so ever tröja under. Eh nej, bara nej! Ett lager av hudtejp vore på sin plats. Men vad är liksom grejen med "söndriga kläder"? Ventilationshål kanske? Nej det där övergår mitt förstånd. Jag sa ju att jag är old fashioned och bekväm. Kanske därför höst- och vintermodet faller mig mer i smaken. Där det är accepterat att gömma sig under stickade tröjor, långbyxor och lager på lager.
Så i och med att kölden börjar knacka på så har även höstmodet sökt sig fram och många av de modefrågetecken jag ställer mig försvinner, i alla fall för en tid. Det borde ju egentligen bara betyda att prognosen blir bättre för min egna garderob. Ni ser, hösten är egentligen min garderobsårstid. Den borde vara rustad för olika typer av sammankomster. Men efter coronan, när det vankas kläder för andra tillfällen än hemmadagar, är allt bara fel. Då är alternativen ofta att det endera saknas delar i garderoben eller så känns allt så urtvättat och nött. Jag har inget att ha på mig, samtidigt som det borde finnas kläder att ta av. Allt är en enda röra när det gäller att välja outfit och det känns som om jag har tappat min klädidentitet. Men var ska man börja leta efter den? Tröja och jeans funkar ju helt bra, men gör det verkligen det? Och varför känns det som om det inte gör det? Är det höstens fel? Saknar jag det där nya och fräscha som varje höst fört med sig, när en shoppade inför skolstart eller vad det nu var en hade. Borde jag ge mig ut på en shoppingrunda, för att inse att jag ändå har en hel del av det som erbjuds eller att jag drar åt svångremmen och tycker allt är lite för dyrt. Många frågor men ändå inga svar. Lite svårt att få något svar på problemet. Eller problem och problem, värre saker kan en ju fundera på.