vi mårar på
Nu har det snart gått ännu en månad, trots att det nyligen var september. Idag är det den 28:e oktober, vilket betyder att om fyra dagar är det den 1:a november. Helt sjukt! Och när det närmar sig november är det inte länge till december, jul och vinter. Tja, vinter har vi väl nästan redan känns det som. Hösten fick ett rätt abrupt slut i och med snön och minusgraderna som kom i torsdags. Jag hade gärna haft kvar hösten ett litet tag till. Inte riktigt redo för vinterhalare, stickad mössa och halkrisk ännu.
Vad har oktober fört med sig hemma hos oss då? Hmm, var ska jag börja...huset har fått sig en liten makeover interiörsmässigt. De mörklila väggarna har rykt och blivit ersatta av vitt. Hehe, genialiskt. Nämen det ändrade nog verkligen, blev så mycket ljusare i och med att det mörka försvann. Jag och lila har inte varit kompisar, men vi har kommit överens fram tills nu. Det här med att bo in sig ordentligt är verkligen bra inför en renovering har jag lärt mig. Förnuftet hänger liksom bättre med även om spontaniteten fortsättningsvis nog lurar i kulisserna. Lite andra småändringar har också gjorts men största skillnaden är nog ommålningen jag precis nämnde. Renoveringen här hemma sker i etapper, när både tiden, lusten och möjligheten infinner sig.
Alva har steppat upp sitt game under oktober genom att börja gå. Först var det bara ett par steg åt gången men nu går hon nog flera metrar, om än lite svajigt emellanåt. Helt plötsligt blev hon så stor, min lilla tjej. Det tar väl inte länge till innan hon börjar springa. Då får jag ha fart under fötterna för att hinna med. En envis liten dam är hon så att få bortstyrt större delen av hennes bus lär bli ett intressant uppdrag. Tur att hon är snäll också. Och mammig, det är ju gosigt för min del men sämre för pappa.
Själv har jag bytt ut det blonda mot en mörkare nyans. Dessutom kapade jag av en decimeter. Jag pratar självklart om håret. En välbehövlig makeover när det höll på att bli en vana att vara blondin. Tråkigt nog har jag också fått förrätta en begravning. Vår lilla kissekatt Maja blev tråkigt nog överkörd här i mitten av oktober. En sak man får vara beredd på när man har katter som också får vara ute samt bor bredvid vägen. Synd hursomhelst.
Annat vi gör nu under hösten är att babysimma, klappa katten (Gustav) , stapla burkar och leta efter bollar. Däremellan spanar vi efter bilar, busar i soffan och försöker hålla lite ordning i huset. Det där med ordning i huset är det väl lite halvt med men vi klarar oss rätt bra ändå. Värre kunde man ju ha det.
