Hänt sedan senast

Denna fredag har jag gått och väntat på, kan man väl säga. Jag har inte väntat på den för att den är speciell eller annars inplanerad med en massa skoj, tvärtom snarare. Jag har väntat på den i och med att idag skulle jag skriva finskatent, vilket jag även gjorde. Och nu är det äntligen över. Inga fler tenter, av den sorten. Skolan är klar! Lovetenten har jag ännu oskriven, men i övrigt kan jag andas ut. Av mig blir det en sjukskötare.


Från en yrkesgrupp till en annan. Av Alva blev det en bilförare förra veckan. Vilken uppfinning den där bilkärran är. Tror inte hon varit så där nöjd under en veckohandling på väldigt länge. Vi lär väl få använda den där nu varje gång Alva är med när vi åker och handlar i flera år framöver. 
0 kommentarer

s i s t a. u p p g i f t e n.

Som man kan ana i rubriken så är sista uppgiften inlämnad för bedömning. Vilken känsla alltså. Wow! Nu är det bara att ge allt på seminarierna samt orka läsa på finskan. Sedan är det rätt finito! *Hjärtögonsmiley* (Om man bortser från love-tenten, den lär väl suga den absolut sista musten ur en innan examen) Finskan ja, den går det lite trögt med kan jag avslöja. Men nu när den sista uppgiften äntligen är inlämnad kanske jag kan orka fokusera på finskan. Åtminstone kan jag ju försöka intala mig själv det. Det som är mest lugnande är ändå att veta att det inte hänger på finskan. Min finskakurs är trots allt godkänd sedan tidigare. Jag blir utexaminerad även om jag skulle strunta i finskan. Finskan ska jag bara skriva om för att försöka höja mitt vitsord. För att gynna mig själv liksom. Det handlar mest om att kunna få en framtida tjänst, inget värre.

Det är med andra ord inte mycket kvar nu. Ännu är inte målsnöret nått men det är baske mig inte långt borta. Tror inte jag varit så här taggad på december på länge. Först examen. Sedan jul. Nu kör vi!


 
0 kommentarer

jag vill ha mål i livet

Det kanske är lite tidigt att börja tänka på mål inför det nya året redan i november. Tanken slog mig dock att jag borde ta och skriva ner allt jag kommer på så att jag inte glömmer det när det väl är dags med årsmål. Dessutom behöver man ju inte starta det nya året med nya mål, man kan ju avsluta det gamla året med nya mål också. Så får det bli! Jag börjar redan i november! Spännande..

Tanken med dessa mål är inte att de ska bli till löften eller sådant som kommer sätta press på varken mig eller året i sin helhet. Det är mer som ett sätt att anteckna ner sådant jag vill och hoppas kunna bidra med till både det nya året och det som återstår av 2018, något som ska ge mer än det tar. 
Låt oss ta en titt på det jag hittills funderat ut

- börja löpträna inför halvmaraton. Detta är något jag velat göra huuur länge som helst. I flera års tid har jag drömt om att springa ett halvmaraton (egentligen ett helt maraton men man måste ju börja realistiskt). Dock har jag den senaste tiden, läs efter graviditeten och förlossningen, hamnat i en svacka när det gäller träning. Därför har det inte blivit av. Innan det var det knäna som bråkade, så att..hittills har det inte gått så bra med mitt halvmaraton. Detta tänkte jag därför göra en ändring på. Det lär finnas ett sorts träningsprogram för nybörjare på internet och det hade jag tänkt ta mig an. Riktigt börja från noll och jobba mig uppåt. Hoppas bara att mina knän håller. 

- jag ska undvika sockerträsket under vardagarna och hålla sockerätandet till helgerna. Och med socker menar jag det självklara som godis, bakverk och sådant. Jag tänker inte lusläsa varje innehållsförteckning och ta bort allt som ens innehåller en nypa socker. Nej, jag håller mig till mitt bondförnuft. Det ska såklart inte bli allt för strikt. Måtta med allt liksom. Vid kalas och andra tillfällen när någon bjuder kan jag nog tacka ja till sött om det är en vardag, om det smakar. Det där med nolltolerans existerar inte för mig när det kommer till någon maträtt eller matgrupp. Been there, done that och nej, det är inte värt det. Livet ska levas, maten ätas och inte desto mer. Jag känner dock att jag mår bra av att sockerdetoxa under vardagarna. Mitt humör är inte att leka med när jag har sockerabstinens eller när blodsockret åker berg och dalbana. Trött och hela faderullan blir jag av för mycket socker. Så nej, socker bara på helgerna. Jag kan ju åtminstone ge det ett försök. 

- börja läsa böcker. Efter jag fått min examen ska jag ta tag i läsandet igen. Alla dessa år av skollitteratur och bokprat har förstört läsningen för mig. Det har alltid handlat så mycket om att analysera böcker, text och dylikt samt att minnas allt man läser att jag drar mig för att öppna en bok. Det ska det bli en ändring på. Istället för att slösurfa på mobilen när Alva somnat till natten ska jag börja läsa. När 2019 är slut ska jag ha läst åtminstone 5 böcker. Låter inte särskilt mycket men en helt okej start.

-telefondetoxa. Alltså det är sjukt hur beroende jag är av telefonen! Inte så där beroende att jag får abstinens om jag inte har den med mig. Jag är av det beroendet att vid varje tråkig liten stund så kommer telefonen fram och jag försöker fördriva tiden med slösurf. Så onödigt egentligen. Det ska jag vänja bort. Jag ska börja ha mobilfria timmar varje dag under hela året. Hur jag ska göra det praktiskt har jag inte listat ut ännu. Det ska ju trots allt gå att ringa mig samt skicka meddelanden trots min detox. Det är detta evinnerliga slösurfande jag vill komma åt. Kanske jag bara får ta mig i kragen och lägga ifrån mig telefonen eller helt enkelt inte klicka upp apparna. En utmaning indeed, men det ska gå. 


- det sista målet jag kommer på nu är att fortsätta ta promemader med Alva, även när hon kommer i den perioden när hon "kan själv". Denna stund av frisk luft är för värdefull för att lägga ner. Jag hoppas dock att hon kommer trivas att sitta i vagnen länge ännu. 

Update: ändrade rubriken. Nu i efterhand verkade den alldeles för..ja jag vet inte. Den var inte rätt. Man måste inte ha mål i livet, men jag måste ha mål i livet. Utan mål är det för ostrukturerat för mig. Så ett rubrikbyte blev det. 
0 kommentarer