Vita månader

Denna flaskan den ska vandra, från den ena till den andra. Låt den gå. Låt den gå. Låt den aldrig stilla stå...

Idag har jag undvikit alkoholen i precis två månaders tid. Det måste, pinsamt och hemskt nog, vara den längta tiden jag varit odrucken på en stund. Fast jämför jag med tiden jag var sjuk så är två månader ingenting, då var tiden gällande nykterhet (från allt) i ett lite annat perspektiv. Denna alkoholdetox började egentligen som ett snabbt löfte, jag var nämligen så less på att aldrig komma in i mina vanliga träningsrutiner så jag lovade hastigt och lustigt i ett besviket ögonblick att fram till den 19e februari så ska inte ens en droppe alkohol förtäras. Lite ångrade jag mig allt där i slutet på november när jag väl insåg vad jag hade lovat. Jag menar, december hade ju ändå ett antal fester att gå på. Hur skulle man göra det nykter? Tja det visade sig gå riktigt bra! Man kan faktiskt ha roligt utan alkohol men om sanningen ska fram så går det inte att jämföra de båda tillstånden åt. Är man full så är kvällen en annan än när man är nykter, så är det bara. Jag ångrar dock inte mitt löfte. Under dessa två månader har jag faktiskt tränat, vissa veckor mer och andra veckor mindre. Jag har också ökat vikterna på stängern samt ökat antal repetitioner på redan lyftbar vikt. Så dessa månader har inte varit förjäves! 



Den 19e februari tänker jag festa, det vet jag redan i nuläget. Vad som händer efter det får framtiden utvisa. Vill jag återgå till en nykter period och satsa mer på träningen så tänker jag göra det. Vill jag å andra sidan återgå fullt ut till studielivet så ska jag försöka att tänka om lite i alla fall. Man behöver ju inte gå på varje fest eller sitz. Bara de som på riktigt lockar mest. Tja, tänker inte bestämma här och nu hur det blir. Beslutet kommer tids nog. En sak vet jag dock och det är att jag tänker verkligen inte låta dessa träningsrutiner jag nu fått tillbaka gå förlorade. Det vore verkligen som att kissa i egen ficka, alltså helt onödigt. 



0 kommentarer

Jag visste det




Tb till innan julen
~ status att återuppta ~

0 kommentarer

En helt ny väg att vandra

Efter otaliga försök så ger jag upp. Det funkar tydligen inte med ett fingerknäpp på näsan. Nej alltså det var nog värre än jag trodde. 

Ge upp verkar vara den enda utvägen nu. Jag har så många gånger misslyckats och lika många gånger har jag börjat om, för att igen misslyckas. Tär det på mig? Att det gör! Det tär något oerhört. Dock är jag inte den som vill ge upp. Jag vill bara inte det, trots alla misslyckanden. Därför har jag nu beslutat att sadla om lite. Fixa och trixa på en helt ny plan, en plan som innebär något jag en gång i tiden sade att jag aldrig tänker försöka mig på. Nu är det dock andra saker som väger tyngre än de principer jag haft i ryggsäcken och därför så ska jag nu ge det en chans. 
Ännu i detta skede tänker jag inte riktigt yttra mig om vad det hundraprocentigt innebär, men ni som följt med mig länge kanske kan ana inom vilken genre det hela innerverar. Jepp jag är en obotlig "lycksökerska". Oj vad jag saknar DEN känslan!
0 kommentarer