- Ann-Sofie -

Ifjol tog jag julen med både en klackspark och en nypa salt. Jag hade noll förväntningar och absolut inga krav. Jag nöjde mig med det lilla och gladdes över att ens ha fått upp stjärnorna i fönstren och dekorerat julgranen. Även det att vi fick bakat jullimpor var bara en bonus. Livet med en bebis är verkligen som inget annat jag varit med om. Det var som att vara i en bubbla. Vad man än gjorde så var bebisen det enda som räknades. Och att man någorlunda rådde  om sig själv också. I år är det annat. Trots att jag inte har någon större press på julen eller det tillhörande julstöket så känner jag av ett sting av.. ja krav från min egen sida. Fjolårets paus kring det mesta julstök har i år gjort att jag så gärna vill ta igen det jag missat. Det i kombination med vetskapen om att jag så gärna vill skapa traditioner att föra vidare åt Alva gör att jag känner ännu större vilja att göra allt jag kan.

Så vad är det riktigt jag vill ha gjort innan den 24:e december? Jo det är bland annat: 

Baka pepparkakor

bygga och dekorera ett pepparkakshus

fota julkort och förhoppningsvis hinna dela ut några också

Dricka glögg framför brasan

Gå på julmarknader

Binda julkrans

Pyssla lite 

Köpa alla julklappar och paketera in dem fint. Julklappsrimma 

Ha uppesittarkväll

Hitta årets julgran och dekorera den

Pynta huset med julpynt

Lyssna på julmusik

Titta på minst en julkalender

Göra hemmagjort julgodis

Köpa en julskinka och tillreda den

Baka lussekatter 

Se luciakröningen på torget

Gå på en julkonsert

Känna julstämning

Tända ljus på gravarna

Läsa en julsaga för Alva

Julbastu

Hälsa på farfar

Där var en del av allt jag vill göra. Vissa saker är redan avklarade somm ex. pepparkaksbaket. Andra saker blir kanske aldrig av. Oavsett hur det sedan ser ut när julafton kommer ska jag försöka njuta av tillvaron. Julen är för fin för att stressas bort. Jag måste bara komma ihåg det själv.