Bearpong-turnering
Min blogg har ingen som helst kronologisk ordning när det gäller uppdatering och dokumentering av olika händelser och evenemang. Inte heller är den kontinuerlig eller konsekvent. Nästan så man skulle kunna jämför mitt bloggande med ett regnväder; man vet aldrig riktigt när det kommer att dyka upp och det kan hålla i sig i ett par dagar innan det försvinner igen för en tid.
Det jag nu inte dokumenterat är den gången jag hade ställt upp och deltagit i en turnering. Inte i vilket turnering som helst, utan en beerpong turnering. Mitt bollsinne är kasst, likaså min förmåga att sikta och träffa rätt. Likväl vann spontaniteten och tänkesättet "någon ska ju vara sist också" och jag var en av deltagarna i startfältet. Min lagpartner hade jag redan förvarnat innan själva anmälningen, lika bra att lägga fram alla korten på borden.
Extremt otaggad inför kvällen traskade vi iväg till Leipätehdas, var turneringen skulle hållas, den där torsdagen i slutet av oktober. Drycker införkaffades och snart var tävlingen igång. Varteftersom tävlingen framskred blev det otaggade humöret lite mer taggat och det började till och med bli kul, trots att jag aldrig sett så lite folk vid Leipätehdas. Att jag och min lagpartner tog oss ända till semifinal hade jag inte alls räknat med. I semifinalen tog det dock stopp efter en jämn match, (tur för oss att det vinnande laget ur den matchen också blev hela turneringens vinnare, tävlingsmänniska som jag är). Lite chockad var jag faktiskt över att det trots allt gått så bra som det gjorde. Kanske bor det en liten beerpong-spelare inom mig trots allt? (nejdå, det där stämmer inte alls!)