Jag håller på att bränna propparna här hemma. Frustrerad, tvär och har till råge på det gott kunnat bosätta mig under en sten. Orsak? Absolut ingen aning! Antagligen vaknade jag bara på fel sida. Eller så börjar jag behöva en förändring i vardagen. Kanske är jag i behov av lite egentid där jag får göra något helt onödigt men som jag tycker är roligt, något annat än att åka till affären. Något är det i alla fall som gnager, men jag kan inte sätta fingret på vad. En bidragande orsak till mitt humör är antagligen amningen. Jag har ända sedan jag var sjuk haft problem med amningen. Endera finns det inget att ge eller så finns det, men då väldigt långt borta. I alla fall kräver det mycket jobb av dottern, något varken hon eller jag är van med. Och tålamod är verkligen inte hennes starkaste egenskap. Jag hoppas verkligen att det håller på att vända till det bättre, men med tanke på hur länge det tagit i jämförelse med hur många dagar jag var sjuk... inte så hoppfullt kanske. Vad det än är som orsakar mitt humör så behöver det få ett stopp. Man kan ju inte gå omkring och bli arg på minsta lilla småsak heller. Vad är liksom vitsen med att vilja slänga alla prylar åt fanders? Det blir inte bättre för det.