5 erkännanden
◾ mat överlag är något av det tråkigaste jag vet. Att laga mat, äta mat, beställa mat och för att inte tala om att planera vilken maträtt som ska lagas, oavsett om det gäller en måltid eller hela veckans måltider, det skulle jag helst skippa alla dagar i veckan. Mat äter jag oftast bara för att orka och för att kroppen behöver det that's it. Inget leva för att äta här inte. Att äta på restaurang tycker jag också är snäppet värre än att själv behöva tillreda maten. Det är något med restaurangmat jag inte gillar, även om det i slutändan nog är gott när man väl äter det.
◾jag och serier tycks inte gå riktigt hand i handske. Jag kan dumt nog räkna på en hand hur många serier jag faktiskt orkat se. Då menar jag som i alla avsnitt/alla säsonger. Det tråkiga är att när jag väl börjat se en serie så ser jag kanske ett par avsnitt och så är det finito - inte på grund av att den skulle vara dålig utan för att jag helt enkelt kommer av mig. Jag glömmer liksom bort att fortsätta titta. The OC, Vampire diaries, Orange is the new black, Full house, Andra avenyn..vad har alla de gemensamt? Jo det är serier jag någongång påbörjat (enligt mitt minne) men aldrig avslutat. Får se hur det går med the handmaid's tale nudå..still going strong.
◾Thailand har hittills aldrig varit ett land som lockat mig. Visst ser det fint ut med det blåa havet, öarna och de fina sandstränderna men jag har aldrig känt något behov av att åka dit. Och ska jag vara ärlig så tror jag nog inte framtiden kommer ändra på det heller. Thailand verkar inte vara något för mig, men aldrig ska man säga aldrig. Vad som dock lockar är Island och USA.
◾ser man till mina betyg från grundskolan, även gymnasiet, så kunde man kanske tro att jag varit en som gillat att plugga. Jag antar att jag var stämplad som en riktig pluggis, plugghäst, you name it. (Inget illa åt att plugga dock, men att bli stämplad som en plugghäst i högstadiet var kanske inte vad en identitetssökande tonåring som jag ville vara. Fast hur coolt skulle det egentligen ha varit att strunta i skolan och inte göra sitt bästa för en fånig status? Exakt, inte coolt alls. Det skulle mitt tonåriga jag ha behövt inse). Att plugga är dock något jag aldrig gillat och något jag helst undvikit så långt det bara gått. Jag gjorde mina läxor men när det kom till proven, ja då sköt jag upp läsandet så länge det gick. Ett varv genom texten räckte gott och väl. Varifrån kom vitsorden ifrån då? Minnet, skulle jag tro. Eller det faktum att jag följde med på lektionerna. Absolut inte från något plugg. Sorgligt men sant. Pluggandet gillar jag fortfarande inte, men ju längre in i högskolestudierna jag kommit desto mer får jag anstränga mig gällande läxor och dylikt. Nu skulle det ha varit bra med en välutvecklad pluggstrategi..attans att jag inte varit någon äkta pluggis ändå..då hade en fungerande pluggstrategi redan funnits.