påskhelgen
Varning för långt inlägg!
Flera fina dagar har vi haft nu under påskhelgen, men ack så skönt det ska bli med vanlig vardag igen. Så som alltid under en större högtid blev det att åka av och an för att hinna spendera tid med så många som möjligt. Blir fort rätt intensivt, men helt klart värt det.
Långfredagen bjöd på riktigt härligt vårväder, med värmande sol, blå himmel, smältande snö och hopp om en stundande årstidsväxling. Det kändes liksom i hela kroppen att något var på gång. Till råge på det hade vi bokat in en träff med Robb och Linda. En riktigt trevlig kväll i goda vänners lag alltså. Årets långfredag blev med andra ord en riktig fullpoängare, inte alls så lång och tråkig som de barndomens långfredagar man minns.
Förmiddagsmys i soffan långfredagen till ära
Efter en välbehövlig nattsömn vaknade vi till knackningar på ytterdörren. Ett par påskhäxor, som tyvärr var allt för tidiga i farten för detta hushåll, hade kommit för att hälsa glad påsk i hopp om att få godis. Sega som vi var hann ingen av oss upp snabbt nog så de gick härifrån tomhänta. Ett annat år kanske. Klockan 10 är väl inte för sent att stiga upp, eller? Tänkte väl det.
Oj vilken suddig bild..men fin ändå
Vår egna lilla påskhare fick ett hastigt besök av fammon och faffan innan det var dags för oss att dra iväg till min hemby för att sprida påskstämning.
Med oss hade vi bokstavligen ett handgjort kort.
Och förstås kunde vi ju inte motstå det fina vädret denna dag heller. Denna promenad tog oss dock på helt nya vägar, rättare sagt icke-vägar. Härligt!
På söndagen packade vi åter ihop oss och drog iväg till fammon och faffan. Så som alltid blev vi bjudna på god mat och efterrätt. Vädret visade även denna dag upp sig från sin bästa sida och jag konstaterade hur givande det är för själen med vackert väder.
En av oss passade verkligen på att chilla lite. "En sånhär fåtölj kunde vi ha där hemma också" tror jag Alva skulle ha sagt om hon kunnat prata (jollrandet är ju trots allt lite svårt att tyda ännu).
Annandag påsk, eller påskmåndagen som jag så fint brukar kalla det, blev en lugn sådan. Hemma i all enkelhet försökte vi locka fram lite energi, men av någon konstig anledning var det riktigt svårt. Inte ens efter promenaden hade någon av oss någon energi att tala om. Det blev med andra ord väldigt lite gjort. Tur man får ha sådana dagar också. Alla dagar kan inte vara solskensdagar, inte heller dagar där aktiviteter och sysslor avlöser varandra. Det är bra att bara kunna vara också, en sak jag hade så svårt med för bara något år sedan.
Det var min/vår påsk i runda slängar det.