Pepparkaksbak är något som följt med varje år sedan barnsben, en tradition som i vanliga fall uträttas under självständighetsdagen den sjätte december i vårat hus. Iår hade jag dock tänkt strunta i alltsammans,både pepparkaksbak och självständighetstraditioner. Varför då? Jo för det första så åker jag bort under självständighetsdagen och för det andra så tycker jag pepparkaksbak har en tendens att bli så utdragna att den mysiga stunden alltid bytts ut till vad som känns som en evighetgrej som aldrig blir färdig innan man nått slutet.
Någonstans längs vägen ändrade dock attityden till pepparkaksbak och jag slängde ihop en sats pepparkaksdeg. Kanske var det kombinationen av vakandet natten före som gjort mig virrig. Kanske var det tanken på det årliga hembakta pepparkakshuset som fick mig på andra tankar. Kanske var det något helt annat som orsakade min helomvändning. Hur som helst står jag nu här redan i slutet av november med ett gräddat, dekorerat och ihopmonterat pepparkakshus samt ett par tiotal pepparkakor i form av små tomtegubbar. Meningen var att enbart baka delarna till pepparkakshuset men degen räckte tydligen längre än så. Vackert så!
